fredag 30 augusti 2013
Härryda Tempot.
Patric var så sjukt stolt när han vann över mig i NDL backarna under en conti träning för några veckor sen och han har låtit mig höra det så sjukt mycket.
Igår när vi alla 4 små pojkar i conti satt och värmde upp inför Härryda tempot genom att kasta sten på varandras kön så började Herr Alm - fan jag kan ju bara inte få stryk av dig Erik för då säljer jag cykeln och så vidare.
Och nu till det roliga. Nog fan fick Gubben stryk så idag blev det ett samtal till MR Alm där jag såg till att han vet hur kass han är och att han nu kan sälja sin cykel. Han var då väldigt kvick med att byta samtalsämne till att han skall gå simkurser i vinter för att nästa år försöka slå mig i triathlon. Brin it on bitch !
efter tävlingen så bar det av hemåt och då kände Fidde och Lunkan för att uppnå contis motto att kränka sina vänner och fy fan vad vi andra fick lida när dom båda låg långt ner i tempo ställningarna och knappt tog någon vind det är kompisar det <3
Erik
tisdag 27 augusti 2013
Ingen onsdagsträning med Conti imorgon!
Vi ämnar proppa benen fulla med mjölksyra upp för Härrydatempot imorgon, dyk upp du också!
lördag 24 augusti 2013
Puls
Nu ska jag göra något som inte är okej och det är att skriva några seriösa rader på våran sjukt seriösa blogg. Det är antagligen första och enda gången lite siffror kommer visas. Men ni kan vara lugna, jag lovar att straffa mig själv genom att springa naken upp och ner för avenyn och skrika och flaxa med armarna och avsluta med ett dopp i fontänen.
Jag var och gjorde lite tester på aktivitus för någon månad sen och fick reda på bland annat mina pulszoner. Så i dag var det dax, jag klippte naglarna, kammade snedbena och drog på mig min uniform i svart och gult. Pumpade däcken på tempo aset tills det knakade i armbågen, då vet man att det är lagom med luft. Sen så hände det.. jag tog på mig pulsbandet och rullade ner mot Snipen.
Bestämde mig för att lägga mig på en puls runt 170 vilket är ca 10 slag under tröskeln enigt min testdata. Satte mig långt fram på sadlen för njutningens skull och trampade iväg. Snabbt så inser jag att fan jag kan ju ta i mycket mer än jag brukar när jag är ute och cyklar i min ensamhet, framför allt så inser jag att man kan köra mycket hårdare utför. Kör ner till Kungsbacka och sen tillbaka till Snipen (billdalstempot) med en snitt puls på 167 och en lagom jobbig känsla i kroppen. Riktigt kul att se att man kan ta i mer än man brukar utan att få så mycket mjölksyra. Så nu hoppas jag på att min monark snart kommer så man kan börja bygga lite muskler på spinkobenen, och börja den skräckblandade resan mot att bli ett watt monster :-).
Men nu till det bästa med dagen. Jag lyckades sno fyra KOM på Strava från Lunkan, och det känns väldigt trevligt. Jag vet att att jag kastar sten i glashus men det är det lätt värt, och jag kommer garanterat få äta upp det. Och sen när tänker vi på morgondagen i Conti?
Ett tips till alla som har svårt att få ligg... sänk kvalitén och höj kvantiteten, med dem orden hoppas jag ni får en trevlig lördagkväll.
onsdag 21 augusti 2013
Betraktelser från svansen!
Som vanligt slöt idel hårda cyklister upp idag. Fidde hade planerat en runda där vi skulle få träna nattcykling. Som tur var fanns det viljestarka män på plats som ändrade rutten. Planen om hur vi skulle köra var däremot orubblig. Idag skulle vi köra mer som man enligt kaffekrokodilen kör på Valhalls träningar i Tjockholm. Fullt ös från början i mer tävlingslik träning med attacker. Rundan blev till slut ca 7 mil och tempot var förödande hårt mes hela tiden.
Det är grymt imponerande att se hur cyklister som dom som var med idag river och sliter i sina cykelmotorer och krigar på. Jag var med och krigade lite ibland när det kändes bra men satt mest och sjöng på gamla hits med Eddie Meduza bak i klungan. Efter Härryda bestämde jag mig för att rulla med där fram, jag placerade mig slugt bakom Eriks hjul (att välja hjul är A och O i lagtempo, hamnar man på fel är det kört). Erik orkade inte utan vek av, nästa kille att jag ikapp var Robban, som också vek av. Nu inser jag att den jag har framför mig är Lunkan (den kanske hemskaste personen jämte Fidde och Jimmy Rönn att hamna bakom). Lunkan tar sin förning och lägger sig i högerledet. Men vi börjar närma oss Landvetter och Lunkan försöker troligtvis tömma sig..... Gött tänker jag och försöker passera.
När man ligger så bredvid varandra försöker man alltid lite i smyg betrakta hur cyklisten bredvid verkar (Olgarsson outade sig häromveckan genom att erkänna att han andas åt "fel" håll för att maska). Jag trampar på för glatta livet och försöker se vad Lunkan har i görningen, men inser att hans mimik betyder ungefär såhär:
- Vad fan gör du här fram! Är du så dum får du skylla dig själv för nu kör jag!
Jag lyckas komma runt honom efter en stunds livskamp och tro på sjutton att han rundar mig igen och fortsätter tugga watt! Gött för nu tog Alms ben slut!
Själv börjar jag känna mig lite mätt på cykling efter en lång säsong. Det är egentligen bara en tävling kvar att köra och motivationen är absolut dalande. Att ta ut sig till max blir därför allt svårare och svårare för varje träning och löpskorna ser mer och mer inbjudande ut.... Cykeln behöver dessutom sig en rejäl kärleksgenomgång för nu låter det om den från alla möjliga håll och kanter.
Kul att Cykelcity börjar se ut som ett lag, idag var det hela 4 stycken snyggt röda cyklister med. Kungälv ställde också upp med ett gäng som vanligt.
Olgarsson tyckte efter tävlingen upp till Annebergstoppen att vi Conti borde tagit mer ansvar för att jaga ikapp Lunkans utbrytning. Vi var ju flest från vårt lag. Lätt för han att säga, som alltid kommer undan med att alltid vara det minsta laget. Nästa säsong skall jag också köra själv för att fortsätta göra det jag är bäst på - inte ta något ansvar alls och bara suga hjul....
Tack och hej - idag vara alla utom jag bäst i världen, men jag älskar det här!
Det är grymt imponerande att se hur cyklister som dom som var med idag river och sliter i sina cykelmotorer och krigar på. Jag var med och krigade lite ibland när det kändes bra men satt mest och sjöng på gamla hits med Eddie Meduza bak i klungan. Efter Härryda bestämde jag mig för att rulla med där fram, jag placerade mig slugt bakom Eriks hjul (att välja hjul är A och O i lagtempo, hamnar man på fel är det kört). Erik orkade inte utan vek av, nästa kille att jag ikapp var Robban, som också vek av. Nu inser jag att den jag har framför mig är Lunkan (den kanske hemskaste personen jämte Fidde och Jimmy Rönn att hamna bakom). Lunkan tar sin förning och lägger sig i högerledet. Men vi börjar närma oss Landvetter och Lunkan försöker troligtvis tömma sig..... Gött tänker jag och försöker passera.
När man ligger så bredvid varandra försöker man alltid lite i smyg betrakta hur cyklisten bredvid verkar (Olgarsson outade sig häromveckan genom att erkänna att han andas åt "fel" håll för att maska). Jag trampar på för glatta livet och försöker se vad Lunkan har i görningen, men inser att hans mimik betyder ungefär såhär:
- Vad fan gör du här fram! Är du så dum får du skylla dig själv för nu kör jag!
Jag lyckas komma runt honom efter en stunds livskamp och tro på sjutton att han rundar mig igen och fortsätter tugga watt! Gött för nu tog Alms ben slut!
Själv börjar jag känna mig lite mätt på cykling efter en lång säsong. Det är egentligen bara en tävling kvar att köra och motivationen är absolut dalande. Att ta ut sig till max blir därför allt svårare och svårare för varje träning och löpskorna ser mer och mer inbjudande ut.... Cykeln behöver dessutom sig en rejäl kärleksgenomgång för nu låter det om den från alla möjliga håll och kanter.
Kul att Cykelcity börjar se ut som ett lag, idag var det hela 4 stycken snyggt röda cyklister med. Kungälv ställde också upp med ett gäng som vanligt.
Olgarsson tyckte efter tävlingen upp till Annebergstoppen att vi Conti borde tagit mer ansvar för att jaga ikapp Lunkans utbrytning. Vi var ju flest från vårt lag. Lätt för han att säga, som alltid kommer undan med att alltid vara det minsta laget. Nästa säsong skall jag också köra själv för att fortsätta göra det jag är bäst på - inte ta något ansvar alls och bara suga hjul....
Tack och hej - idag vara alla utom jag bäst i världen, men jag älskar det här!
måndag 19 augusti 2013
Onsdags träning
Vi kör på som vanligt på onsdag med samling klockan 18,00 vid Ericsson.
Kränk väl och mobba dom mobbade!
Kränk väl och mobba dom mobbade!
söndag 18 augusti 2013
Ännu en helg i Gregor Samsas liv!
Igår körde vi i Conti Vårgårda Velofondo. En mycket rolig tävling där man får en chans att vara med när eliten trycker på. Det är väl inte så mycket att säga om dagen. När elitkillarna (och steroidmonstren från Kungälv) kör på så har vi i Conti inte mycket att komma med. Vi åkte med och var glada för det! Ett gött långpass med lite hårdkörning är aldrig fel en lördag i augusti.
På upploppet rullade jag av någon konstig anledning om Fidde (han hade gjort någon form av tafatt försök att skapa något sista kilometern....). Denna händelse gladde kungälvarna och häcklandet på facebook var igång.
Idag när jag vaknade (fortfarande groggy efter The Wall igår). Kände jag att behövde lufta löparskorna. Dum som jag är ringer jag Fidde. Fidde hängde glatt på och vi körde 2 mil i Änggårdsbergen, allt i ett glatt tempo som inbjöd till filosofiska spörsmål.
Mot slutet sprang vi ut på asfalten för att löpa ut steget. Fidde föreslog en "liten" fartökning. Han hade inte pratat ut meningen innan han drog iväg. Jag hängde på, det var ju två kilometer kvar och killen hade ju sett lite trött ut. Ganska snart inser jag att han nu vill totalhämnas för debacklet på spurtrakan igår, nu skulle tröttgubben sättas på plats. Jag gick med i hans fartökning men när tempot närmade sig 3 minuter per kilometer gav benen upp. Då ökade Fidde farten ännu mer och totalförnedrar mig.
Smilet han hade när han vände upp och föreslog en spurt till skall jag sent glömma, det smilet har bara en som nyss sparkat neråt mycket hårt.....
Kanske måste man till att löpträna också - satan det blir en tuff vinter!
Enar då? Han slog oss båda igår men var klok nog att skylla på att han skulle tvätta sina hålfotsinlägg!
Patric
På upploppet rullade jag av någon konstig anledning om Fidde (han hade gjort någon form av tafatt försök att skapa något sista kilometern....). Denna händelse gladde kungälvarna och häcklandet på facebook var igång.
Idag när jag vaknade (fortfarande groggy efter The Wall igår). Kände jag att behövde lufta löparskorna. Dum som jag är ringer jag Fidde. Fidde hängde glatt på och vi körde 2 mil i Änggårdsbergen, allt i ett glatt tempo som inbjöd till filosofiska spörsmål.
Mot slutet sprang vi ut på asfalten för att löpa ut steget. Fidde föreslog en "liten" fartökning. Han hade inte pratat ut meningen innan han drog iväg. Jag hängde på, det var ju två kilometer kvar och killen hade ju sett lite trött ut. Ganska snart inser jag att han nu vill totalhämnas för debacklet på spurtrakan igår, nu skulle tröttgubben sättas på plats. Jag gick med i hans fartökning men när tempot närmade sig 3 minuter per kilometer gav benen upp. Då ökade Fidde farten ännu mer och totalförnedrar mig.
Smilet han hade när han vände upp och föreslog en spurt till skall jag sent glömma, det smilet har bara en som nyss sparkat neråt mycket hårt.....
Kanske måste man till att löpträna också - satan det blir en tuff vinter!
Enar då? Han slog oss båda igår men var klok nog att skylla på att han skulle tvätta sina hålfotsinlägg!
Patric
lördag 17 augusti 2013
Aspenäs Triathlon
Som många av er säkert vet så håller vi i conti på med lite allt möjligt inom konditionsidrott, både jag och min bror kör triathlon Patric och Enar är riktigt duktiga löpare men heeelt kassa på att simma så triathlon är inget alternativ för dem.
Jag och Fidde hade idag lördag tagit oss till Aspenäs med målet att deltaga i en triathlon tävling.
Jag (Erik) den lite smartare brodern hade anmält mig innan och fidde hade åkt dit i hopp om att efteranmälan var möjligt.Det var den inte, han fick då ta sitt pick o pack och dra iväg och hitta några andra att leka med.
hur som helst tävlingen startade med 1500 meter simning som gick bra jag tror jag var 3a upp ur vattnet,efter det var det dax för 4 mil cykling som också gick riktigt bra. Det har jag alla härliga Göteborgscyklister att tacka för. Tack så jätte mycket för att ni har låtit mig lida riktigt många gånger i år det har gett resultat :)
In i växlingsområdet och ett sjukt kasst byte till löpning men det hade jag nästan förväntat mig jag är ju lite av en fippelgubbe. jag höll ihop min löpning och 1 mil senare kunde jag passera mållinjen som segrare.
Jag och Fidde hade idag lördag tagit oss till Aspenäs med målet att deltaga i en triathlon tävling.
Jag (Erik) den lite smartare brodern hade anmält mig innan och fidde hade åkt dit i hopp om att efteranmälan var möjligt.Det var den inte, han fick då ta sitt pick o pack och dra iväg och hitta några andra att leka med.
hur som helst tävlingen startade med 1500 meter simning som gick bra jag tror jag var 3a upp ur vattnet,efter det var det dax för 4 mil cykling som också gick riktigt bra. Det har jag alla härliga Göteborgscyklister att tacka för. Tack så jätte mycket för att ni har låtit mig lida riktigt många gånger i år det har gett resultat :)
In i växlingsområdet och ett sjukt kasst byte till löpning men det hade jag nästan förväntat mig jag är ju lite av en fippelgubbe. jag höll ihop min löpning och 1 mil senare kunde jag passera mållinjen som segrare.
Gött
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
.jpg)