Av erfarenhet var det nog därför som Anna 30 sekunder innan start kom på att shit: Fidde har första sträckan - har han fattat att han ska hämta ut en stafettpinne? Ingen aning sa jag och älgade fram till starten för att kolla honom, först såg den ut att ligga i brallan men sen insåg jag att det var bara hans sjukt slitsade löpshorts som inte lämnade mycket åt fantasin. Stafettpinnen i plast hade han kommit ihåg också och startskottet gick och han öppnade såklart i gött vansinnestempo.
Nästa sträcka drog Patric på med sin vackra stil och lika vackra och korta shorts.
Patric lämnade över till Anna som krossade allt motstånd så för mig var det bara att runda hoppborgarna på avslutningsdistansen och hjula i mål till seger i mixedklassen.
På prisutdelningen skulle jag och Anna ta emot publikens jubel pga att Patric skulle putsa mina hålfotsinlägg och Fidde skulle - dansa? Vi lyckades tyvärr missa prisutdelningen på något sätt, trots att vi inte kan varit mer än 20 meter bort...det verkar finnas en viss Contistil i Syster Gustafsson också. Att jag ens skulle kunna hitta tillbaka till startområdet utan att ha en ledsagare var ju uteslutet från början.
Vi sprang för stans snabbaste el firma Mölnlycke el och antenn!
Enar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar