Under solen.

Här på bloggen händer det inte så mycket, men ute på fältet händer det sjukt myckt ballt.

Vi i conti gänget har gjort lite allt möjligt under hösten blandant sprungit horlavedens ultra mara på 52k där jag och Enar mötte vår överman Von Rosen. Sen att Enar fick hänga av mig efter 43 k gjorde inte hanns dag sämre och jag kommer antagligen få höra det resten av mitt liv. Men vi lyckades ta en andra och tredje platts och så har vi funnit en ny idol i Von rosen.

Sen så kördes det cx i slottskogen som gick som det gick men om man har teknik som ett kylskåp så ska man vara glad med bara tre vurpor. Patric trillade ingen gång och lyckades således inte lära sig nått. Men att stort tack lite så här i efterhand till göteborgs ck, master ck och mölndal ck för grymmt aragemang.


Efter slottskogens cx så var man fast i lerträsket och det har tränats en heldel cx i slottskogen och i hästhagen. Efter att blivit kränkt förnedrad så var det dax att dra till Åstorp för lite cx med nya go vest hjul med tufo tubar på. Där lät jag Patric dra iväg i starten för att ge han lite hopp men i första backen körde jag om honom och gavan ett leende. Sen var det bara att ge allt på den tunga banan i 40 min för att rulla in på sjunde plats vilket får ses som ett stort framsteg.

Just det mellan cx tävlingarna hann vi ta ett SM brons som Enar skrev så fint om.

Finalloppet är ett lurigt lopp när man snackar ner varandra i en månad. Viktor Torstenson hade lovat att inte vara mer än tre minuter efter mig och Enar. Men OJ vad ont han fick i sitt knä, men är man gjord av socker så är man. Lunkan skyllde på sjukdom.. Host Host. Enar förnedrade mig igen och går numera under namnet förintaren från Knipekärr. Men om man nu tycker en seger genom feget är värt något så kan du vara stollt över dig själv Enar och klappa dig på axeln. Men riktiga män öppnar hårt och går under både mentalt och själsligt och får gråta sig till sömns efter alla glåp ord. "FÖRNEDRING"!

I helgen åkte jag till Karlstad med Mr Torstensson som är en glad gubbe utan blodcirkulation i fötterna, för att köra cx i några få pluss och regn. Äntligen börjar tekniken komma och avståndet till segraren krymper men placerings mäsigt går det utför. Men det blev en helg med mycket manlig kärlek och lera. Det var en sån trevlig syn när Viktor stog bak i skåpet på bilen och började krampa naken som gud skapt honom. Så tack Viktor för en trevlig helg hellre en snygg kille än en ful tjej :-).

Det var tur att vi hade chip i Karlstad

                                                   

 

Hejdå Conti CK - Efter årskiftet heter vi Aktivitus SC

Aktivitus Sports Club!

Likt en kameleont byter nu Conti CK färger och går in i ett nytt otroligt spännande projekt. Vi bildar klubb ihop med Lunkan och hans testklinik och cyklar i kläder med SWAG från VOID.

Klubben vi startar är en klubb som riktar sig till alla som är trötta på att behöva vara med i 386 olika föreningar för att kunna tävla och träna. Vi kommer vara anslutna till cykelförbundet, friidrottsförbundet, simförbundet, triathlonförbundet och skidförbundet.  Vi hade utöver det här alla olika förslag på vilka specialförbund vi ville tillhöra. Enar ville att vi skulle tillhöra RFSL, Fidde ville att vi skulle ansluta oss till Hellbikers, Nelson ville in i kennelklubben och Patric PRO men Lunkan röstade ner allas våra förslag.

Vi kommer vara ett antal idrottsutövare som är lite som navet i klubben, vi kommer tävla (främst inom cykling) och hålla i träningar.

Vi i "laget" samlades på Thors kontor för några dagar sedan och tog en lite bilder, åt gott och drog historier om gymnasiehångel:

För er som inte redan känner oss, från vänster till höger ståendes:

Mattias Larssen, Martin Johansson, Patric Alm, Karl Pamp, Mattias Lundqvist (med keps),

Erik Gustafsson, Henrik Gyllander.

Sittandes från vänster till höger:

Mattias Jansson, Enar Andersson (vars puss Mattias försöker undvika), Thor Kruse,

Joakim Karlsson, Fredrik Gustafsson

Mer info om Aktivitus SC, medlemskap och varför just du skall vara medlem i vår förening kommer inom kort.

Hur kallt är det i Massetjärn?

"Vilka är Lunkans pojkar? Dom hade jag inte med när jag tippade vilka lag som skulle vara med i täten" sade speakern och bläddrade i sina papper när vi gick i mål och tog ett SM-brons i multisport. Idag fortsatte jag och Fidde vår höstturné med icke-sporter och idag var det alltså multisport.

Multisport inkluderar momentet orientering och eftersom både jag och Fidde aldrig fått ihop sambandet mellan en kartbild och verkligheten eller som min sambo Lisa en gång sa till mig "du har nog en bubbla i din inbyggda kompass" var ju utgången av dagen rätt oviss. Alternativet skallgångskedja efter två försvunna hetsiga, förvirrade och rätt hungriga killar fanns ju som en klar möjlighet.
Vi kollade på kartorna som man fick ut och kände väl att jaha, vit färg är skog, det är ju sjukt ologiskt. Efter att vi flexat våra biceps framför Hellbikers som ställde upp med nästan full styrka idag gick starten och jag och Fidde sprang iväg och vrängde lungorna direkt.
Efter den första löpningen blev det cykling, mer löpning och cykling igen och vi växlade ut på den avslutande paddlingen. Det var här vi fick koll på temperaturen i Massetjärn (sjön man sjösatte kanoten i). Och hur kallt är det i Massetjärn då? Ja rätt kallt om man frågar Fidde som sjösatte sig själv tillsammans med kanoten. Men han var sjukt snabbt uppe i båten igen. När vi sedan kom tillbaka och skulle dra upp kanoten på samma ställe som vi sjösatt hoppade han i igen - det kunde ju ha blivit grundare under tiden vi var ute och paddlade. Jag tackade för att få en chans till försprång efter att Fidde plågat mig på cyklingen och drog upp kanoten samtidigt som han sprattlade för att komma upp på fast mark. Har man möjlighet att få en liten lucka till sin lagkamrat tar man ju den.
Sedan in i mål och en något kall Fidde duschade slut på hela Härryda Kommuns varmvatten.
Själv åt jag upp hans energibar i startfållan under tiden - det man har i magsäcken kan ingen ta ifrån en.

Enar

Enar för i!

Viktor och Gabriel håller på och tjötar om att rodd ska vara så sjukt bra för att bli stark. Men med tanke på alla äckliga bakterier som finns på gymmet så gick det bort.
Enar lyckades inte fixa en roddbåt men en sjukt snabb acron kanot i kolfiber. Enda andledningen till att vi fick låna kanoten var om vi antog utmaningen från tjejerna som äger kanoten, för de ville väl förnedra oss.
Starten på utmaningen gick vid upptornet i Rådasjön sen igenom Mölnlycke och i mål i massestjärn. Tiden som vi skulle slå var 14 min dit och 15 tillbaks. Klarade vi det? tro fan att vi inte gjorde, med Enar vid rodret så är jag glad att vi inte parkerade kanoten på torget i Mölnlycke centrum. Men det man saknar i teknik får man ha i armarna, så det är tur att vi har så sjukt stora armar. Vi ger dock inte upp så lätt, så på söndag blir det nytt försök. Man vill ju inte åka på tjej bonk, sen att en av dem har vm peng, det skiter vi i.

Nu ska det bli sjukt kul att bli total kränkt i dagarna på cyklo crossen. Bara inte herr Alm slår mig på söndag så är jag nöjd, för Alm bonk är värre än tjej bonk!

Onsdagsträningarna fortsätter!

Löpning är den optimala "ickesporten" och egentligen det enda vettiga man kan syssla på med när cykelmusklerna vilar.

Våra onsdagsträningar är numer förflyttade till Skatåsskogarna där vi kör stigslöpning i samarbete med Lunkans testklinik. Vi startar utanför Aktivitus lokaler vid GLTK kl 18.00.

Som det är nu så kör vi som en klunga och är du god för ca 45 min på milslätan kan du lätt hänga med.

Då det blir mörkt fort nu är pannlampa att önska sig i julklapp om man inte redan har en hyfsad.

Patric

HCK = Volvo

En gång i tiden ägde jag en helt underbar liten leksak, en Alfa Romeo. MEN tillförlitligheten var väl minst sagt litesådär. Helt plötsligt satt man där med dörrhandtaget i handen, eller att datorn behövde specialrutiner varje gång jag skulle starta bilen....

Att cykla med oss i Conti är som att köra Alfa Romeo, man vet aldrig innan om man kommer bånka, om man skall svänga höger eller vänster i nästa korsning (när Fidde bestämmer rutt). Man har ingen aning om när man kommer hem eller hur lång rundan blir. Det enda man egentligen vet att cyklingen är så nervkittlande att man längtar till nästa tillfälle.

HCK måste vara Contis raka motsats, lite som att köra Volvo. Är man sugen att cykla en söndag VET man att det klubben har långpass. Man VET att farten blir uthärdlig. Man VET att sällskapet alltid är trevligt. Man VET att man kommer hem på utsatt tid.

Igår ville jag cykla men saknade motivation att hitta på något eget, så jag rullade till HCKs klubbstuga och mötte upp en hel hög med sköna cyklister och vi hade en riktigt fin stund ihop i det underbara höstvädret. TACK HCK för att ni finns och välkomnar oss "outlaws" (förutom Pampen och Fidde).

Vi ses snart, återstår väl bara att se i vilken form.......

Patric

CX glädje!

Fick en ram av min bästaste polare Jonas och snickrade ihop min nya pendlare. Insåg i samma veva att denna cykel kan användas till CX.

Gjorde mina första stapplande försök i söndags på GCKs introcross och fick blodad tand.

Igår var det dags igen, med träning vid Slotsskogsvallen. Lasse, Tomas och Anton höll i en träning som var precis hur rolig som helst. I slutet av träning körde vi tävling (jag älskar tävlingar). Vi drog iväg och jag blev smärtsamt medveten om hur snabba och tekniska cyclocross snubbar det finns i staden. Efter en mjölksyra chock i början började jag hitta en rytm och kände att jag kunde börja gasa. Då trampar jag av kedjan..... (hemläxa!).

Längtar redan till nästa CX pass som blir på söndag, till dess skall jag nog ta av skärmarna och byta sadel.....

Gött att Fidde är i Stockholm på söndag och har ångest över att ha missat 2 timmars gränsen på Lidingöloppet. Igår var han bara elak och påstod att jag var sämst i världen på CX.

Patric